Detta inlägg tänkte jag dedikera till ämnet öppen mjukvara och reflektera lite över hur en skola behöver anpassa sig för att jobba med open source.
Jag jobbar som systemadminstratör på en högstadieskola där vi ständigt jobbar mot att helt använda öppen mjukvara. Det är inte dock bara en dans på rosor, utan vissa problem kan uppstå. På det stora hela tycker jag dock att fördelarna är större än nackdelarna. Man kan dela upp användningen av öppen mjukvara på skolor i fyra delar:
- Det bakomliggande systemet
- Klientdatorerna som elever använder
- Klientdatorerna som lärare använder
- Klientdatorer som används i klassrum för att visa filmer, presentationer och liknande
1. Det bakomliggande systemet
När det gäller det bakomliggande systemet finns det inga tvivel om att öppen mjukvara är helt oslagbart. På Södertörns friskola har vi använt Linuxservrar under de senaste sex åren och allt bara fungerar. Vidare vet inte några av våra användare om vilka system vi använder, utan de bakomliggande systemen är anonyma arbetshästar. Vi använder exempelvis:
- Ubuntu-server som operativsystem på alla våra servrar
- samba som hanterar användares filer
- Apache för alla skolans webbtjänster
- MySQL och SQLite för alla skolans databaser
- pfSense på skolans interna router
- Nagios för nätverksövervakning av servrar, switchar, accesspunker osv
- Munin för mer detaljerad övervakning av servrar
All denna mjukvara är 100% gratis och gör verkligen jobbet bra.
2. Klientdatorerna som elever använder
När det gäller klientdatorer för elever har vi nyligen på skolan helt gått över till Ubuntu, och resultatet är mycket lovande. Har man en modern webbläsare och en fungerande ordbehandlare har man oftast täckt upp behoven för skolarbete. Det är dock viktigt att skrivare fungerar och detta kan vara lite knepigt ibland, men vi har bara haft problem med gamla USB-skrivare.
Den mjukvara vi använder på elevdatorer är:
- Ubuntu som operativsystem med Gnome-classic som fönsterhanterare
- LibreOffice som ordbehandlare och presentationsskapare
- Gimp 2.8 som bildredigeringsprogram
- Firefox som webbläsare. Det finns gott om bra plugins till Firefox som låser alla inställningar, exempelvis Public Fox.
En del mjukvara som skolan tidigare använt har vi inte fått igång på Ubuntu, exempelvis StavaRex och Spellright. Men numera så är mycket mjukvara som utvecklas till skolor direkt på webben, så då behövs verkligen bara en bra webbläsare. Jag hoppas på en framtid där majoriteten av mjukvaran som elever använder finns på webben.
Exempel på webbsidor/webbtjänster som vi utnyttjar:
- Etherpad har vi använt länge på skolan, nu kommer vi snart gå över till Etherpad Lite
- rvl.io testar vi just nu på skolan med bra resultat
- Google Drive, några lärare experimenterar med att utnyttja Google Spreadsheet för att rätta prov med Spreadsheet-plugin:en Flubaroo. Detta kanske dock inte riktigt faller in i konceptet "öppen mjukvara", men begreppet blir lite flytande när det finns webbtjänster som är gratis och tillåter vem som helst att skriva plugins som i sig är öppna.
När man är lite uttråkad som elev så ligger det nära till hands att man skojar lite med skolans datorer, kanske tar bort lite ikoner eller liknande. Att skydda sådana inställningar i Ubuntu är relativt enkelt och vi lär oss mer och mer hur detta kan göras på rätt sätt. Vår inställning har alltid varit att man säkrar klientdatorerna vid behov, och inte försöker göra systemet så vandalsäkert som möjligt från början. Det finns inget mer irriterande som elev än skoldatorer som är så nedlåsta att de knappt går att använda. De modifieringar som skolans Ubuntudatorer har kommer jag att skriva ett inlägg om vid ett senare tillfälle.
3. Klientdatorerna som lärare använder
Här har vi haft lite mer problem än med elevdatorer, främst för att lärare har vissa datorer som de använder dagligen, och då mer behöver interagera med själva systemet utanför webbläsaren. I princip ingen använder Ubuntu hemma vilket då betyder att ingen är van vid gränssnittet. Detta skapar en del irritation och friktion eftersom lärare har väldigt tajt schema och ofta känner att de inte har tid och sitta med ett nytt system bara för att. Ändringar som vi gör kan också kännas som onödiga från lärares synvinkel eftersom de innan haft windows som faktiskt "fungerat". Varför byta från något som redan fungerar?
Det har blivit en hel del argumentationsövningar kring varför vi byter till öppna mjukvaror, och det tror jag är bra. Man reflekterar över anledningarna och hittar varje gång nya saker som faktiskt blir bättre med ett byte till Ubuntu.
De flesta lärare har dock ej opponerat sig mot själva Ubuntu, utan mer mot LibreOffice kontra Microsoft Office. LibreOffice är duktigt på att öppna filer av olika typer, även från MS Office, men ibland kan det bli en del problem. Speciellt när man öppnar officiella dokument från skolverket och kommunen. I flera fall får man hjälpa läraren att laga dokument för att få dem att fungera på LibreOffice. Jag hoppas att fler och fler gör som skatteverket, som faktiskt har officiella blanketter i PDF-format.
4. Klientdatorer som används i klassrum för att visa filmer, presentationer och liknande
Här har vi haft de största problemen med Ubuntu, och detta främst på grund av en sak: SLI.SE. På www.sli.se kan man titta på strömmande media, och detta görs en hel del på vår skola. Problemet är att man behöver Silverlight för många filmer, och det har fungerat väldigt dåligt med Moonlight (motsvarigheten för Ubuntu). Dock går vi mot ljusare tider och sli.se verkar bli bättre och bättre för olika enheter, och inte bara windows-klienter.
Övrigt är det ibland problematiskt med LibreOffice när elever gjort egna presentationer hemma med nyaste Powerpoint. Design blir inte riktigt likadant och kan ställa till med problem.
Slutligen kan jag säga att det känns mycket bra att administrera ett system som helt bygger på öppen mjukvara. Man behöver inte bekymra sig alls över licensavgifter och det är lätt att tipsa elever och lärare om vilka mjukvaror de ska använda hemma. Allt är nämligen gratis!
Maila din kommentar till mikael@tylmad.com, så lägger jag in den under inlägget.