Programmering är roligt!

Mikael skriver om programmering, systemadministration och mycket annat!

Kolla in min bok: Spelprogrammering med HTML5 och JavaScript

Kategorier ↓

2013-11-25
Den (potentiellt) farligaste personen på skolan

Idag har jag varit på internetdagarna och lyssnat på flera olika personer som pratat om integritetsfrågor när det gäller den svenska skolan. Det har diskuterats att lärare bör prata om integritet och källkritik med sina elever, vi har fått höra exempel på hur några jobbar med webbpublicering samt hur andra jobbat med google och försökt göra allt på det lagliga sättet.

Jag har funderat lite på en sak som jag inte hört hittills under internetdagarna, en sak som handlar om hur allt det tekniska hanteras på skolor. Jag jobbar nämligen som IT-ansvarig, och jag tror att jag därför tillhör en grupp av potentiellt mycket farliga människor.

Om någon frågar dig om ditt lösenord till slumpmässig plats, eller ber dig logga in någonstans och sen tar din dator så skulle du nog bli rätt arg. Men om din lokala IT-nisse gör detta så tillhör det snarare din vardag. Det är ingen som reagerar om denna person har möjlighet att ta sig in både här och där. Den lokala IT-nissen har ett stort ansvar på sina axlar. Rektorns dator kanske måste fixas, sjuksysters system måste underhållas, hela skolans filer måste backup:as.

Jag tar mitt jobb på mycket stort allvar och försöker ofta tänka på IT-säkerhet och integritet. Jag kanske hanterar data som kan upplevas som mycket kränkande och personlig. Tänk om jag gör fel, tänk om skolans servrar eller lokala maskiner blir hackade och all data läcker ut. Det är en sak att skolor inte ska skriva känslig data på facebook eller i någon annan moln-tjänst, men lokalt på datorer kan det ju finnas allt möjligt.

Som IT-nisse så tänker jag också på hur det skulle kunna se ut på andra skolor. Tänk om det fanns IT-nissar som blev missnöjda med sin arbetsplats, eller bara inte orkade bry sig och kanske kastade sjuksysters dator i skrothögen utan att först tömma hårddisken.

Skolor har skjutsats in i den digitala världen lika fort som resten av samhället, men på IT-sidan har mycket hänt utan att man tänkt så mycket först. Det finns ofta ingen direkt ekonomisk förlust när det gäller datasäkerhet, inte på samma sätt som det är för företag. För vissa företag är det A och O att all data hanteras mycket försiktigt, och hela inkomsten kan bero på detta.

På skolor har ibland vissa lärare tagit på sig rollen att hjälpa till med IT, och om en dator krånglar så kan de lätt fixa något, så slipper man vänta på det stora, långsamma, företaget. Dessa IT-nissar måste tänka på att de potentiellt hanterar mycket känslig information. Är alla medvetna om detta?

Maila din kommentar till mikael@tylmad.com, så lägger jag in den under inlägget.
2013-09-11
Köp begagnat!

På min arbetsplats köper vi i princip enbart begagnade datorer. Köper man exempelvis en laptop från 2008 som kostade kring 10 000:- som ny, får man fem år senare betala kring 2000:-. Många har ingen användning för en sådan dator, eftersom operativsystem och programvara blir tyngre och tyngre, och datorerna upplevs som sega. Men, eftersom vi använder Linux, och valt att spara på de visuella effekterna i operativsystemet, känns datorerna som nya!

Faktum är att fem år gamla datorer inte är så himla dåliga numera. Skillanden mellan en dator år 2000 och år 2005 var extrem, men en dator som var bra 2008 känns fortfarande rapp 2013, förutsatt att man inte kleggat ner den med skum mjukvara.

Det jag skulle vilja få fram i detta inlägg är att fler borde handla begagnade datorer. Jag har personligen en begagnad HP Elitebook 8470, som ny kostade skjortan, men som begagnad kostade kring 2000:-. Jag investerade sedan i mer RAM-minne (något som nästan är gratis idag), samt en snabb SSD (kostar mindre än 1000:-). Resultatet blir en laptop som är snabbare än de flesta laptops jag träffar på, speciellt vanliga 6000:- laptops inhandlade på den stora elektronikaffären. Man gör också miljön en tjänst om man bidrar lite mindre till den hetsiga konsumptionstakten.

Maila din kommentar till mikael@tylmad.com, så lägger jag in den under inlägget.
2013-09-06
Linux i skolan

I en hel termin har nu Södertörns friskolan använt linux för klientdatorer och resultatet har varit mycket bra. Alla gamla datorer känns snabba, givetvis använder vi då inte några speciella 3D-effekter i själva gränssnittet. Som linux-smak har vi enbart använt Ubuntu 12.04 med Gnome-classic som fönsterhanterare.

Som webbläsare använder vi nyaste Firefox, och eftersom alla mest sitter med Internet är det få som egentligen märker att det är linux i bakgrunden. Ordbehandling och drivrutiner till skrivare har varit det som krånglat mest, men oftast har det löst sig. Eftersom vi använder LibreOffice är det flera gamla office-dokument som inte riktigt betett sig, men det är smällar man får ta. LibreOffice är enkelt att installera hemma, så alla som vill kan jobba med samma mjukvara både i skolan och hemma. Detta är ett påstående som inte går att säga om man enbart har nyaste Microsoft Office på skolan.

Rent administrationsmässigt är linux en dröm i jämförelse med windows. Allt är lättare och går att hantera över nätverket på ett helt annat sätt. Vi på systemadministrationen ser ljust på denna termin och tror att allt kommer fortsätta att bara fungera bättre och bättre! Mer uppdateringar om hur linux fungerar i en skolmiljö följer!

Maila din kommentar till mikael@tylmad.com, så lägger jag in den under inlägget.
2013-04-28
Öppen mjukvara på skolor är bra

Detta inlägg tänkte jag dedikera till ämnet öppen mjukvara och reflektera lite över hur en skola behöver anpassa sig för att jobba med open source.

Jag jobbar som systemadminstratör på en högstadieskola där vi ständigt jobbar mot att helt använda öppen mjukvara. Det är inte dock bara en dans på rosor, utan vissa problem kan uppstå. På det stora hela tycker jag dock att fördelarna är större än nackdelarna. Man kan dela upp användningen av öppen mjukvara på skolor i fyra delar:

  1. Det bakomliggande systemet
  2. Klientdatorerna som elever använder
  3. Klientdatorerna som lärare använder
  4. Klientdatorer som används i klassrum för att visa filmer, presentationer och liknande

1. Det bakomliggande systemet

När det gäller det bakomliggande systemet finns det inga tvivel om att öppen mjukvara är helt oslagbart. På Södertörns friskola har vi använt Linuxservrar under de senaste sex åren och allt bara fungerar. Vidare vet inte några av våra användare om vilka system vi använder, utan de bakomliggande systemen är anonyma arbetshästar. Vi använder exempelvis:

All denna mjukvara är 100% gratis och gör verkligen jobbet bra.

2. Klientdatorerna som elever använder

När det gäller klientdatorer för elever har vi nyligen på skolan helt gått över till Ubuntu, och resultatet är mycket lovande. Har man en modern webbläsare och en fungerande ordbehandlare har man oftast täckt upp behoven för skolarbete. Det är dock viktigt att skrivare fungerar och detta kan vara lite knepigt ibland, men vi har bara haft problem med gamla USB-skrivare.

Den mjukvara vi använder på elevdatorer är:

En del mjukvara som skolan tidigare använt har vi inte fått igång på Ubuntu, exempelvis StavaRex och Spellright. Men numera så är mycket mjukvara som utvecklas till skolor direkt på webben, så då behövs verkligen bara en bra webbläsare. Jag hoppas på en framtid där majoriteten av mjukvaran som elever använder finns på webben.

Exempel på webbsidor/webbtjänster som vi utnyttjar:

När man är lite uttråkad som elev så ligger det nära till hands att man skojar lite med skolans datorer, kanske tar bort lite ikoner eller liknande. Att skydda sådana inställningar i Ubuntu är relativt enkelt och vi lär oss mer och mer hur detta kan göras på rätt sätt. Vår inställning har alltid varit att man säkrar klientdatorerna vid behov, och inte försöker göra systemet så vandalsäkert som möjligt från början. Det finns inget mer irriterande som elev än skoldatorer som är så nedlåsta att de knappt går att använda. De modifieringar som skolans Ubuntudatorer har kommer jag att skriva ett inlägg om vid ett senare tillfälle.

3. Klientdatorerna som lärare använder

Här har vi haft lite mer problem än med elevdatorer, främst för att lärare har vissa datorer som de använder dagligen, och då mer behöver interagera med själva systemet utanför webbläsaren. I princip ingen använder Ubuntu hemma vilket då betyder att ingen är van vid gränssnittet. Detta skapar en del irritation och friktion eftersom lärare har väldigt tajt schema och ofta känner att de inte har tid och sitta med ett nytt system bara för att. Ändringar som vi gör kan också kännas som onödiga från lärares synvinkel eftersom de innan haft windows som faktiskt "fungerat". Varför byta från något som redan fungerar?

Det har blivit en hel del argumentationsövningar kring varför vi byter till öppna mjukvaror, och det tror jag är bra. Man reflekterar över anledningarna och hittar varje gång nya saker som faktiskt blir bättre med ett byte till Ubuntu.

De flesta lärare har dock ej opponerat sig mot själva Ubuntu, utan mer mot LibreOffice kontra Microsoft Office. LibreOffice är duktigt på att öppna filer av olika typer, även från MS Office, men ibland kan det bli en del problem. Speciellt när man öppnar officiella dokument från skolverket och kommunen. I flera fall får man hjälpa läraren att laga dokument för att få dem att fungera på LibreOffice. Jag hoppas att fler och fler gör som skatteverket, som faktiskt har officiella blanketter i PDF-format.

4. Klientdatorer som används i klassrum för att visa filmer, presentationer och liknande

Här har vi haft de största problemen med Ubuntu, och detta främst på grund av en sak: SLI.SE. På www.sli.se kan man titta på strömmande media, och detta görs en hel del på vår skola. Problemet är att man behöver Silverlight för många filmer, och det har fungerat väldigt dåligt med Moonlight (motsvarigheten för Ubuntu). Dock går vi mot ljusare tider och sli.se verkar bli bättre och bättre för olika enheter, och inte bara windows-klienter.

Övrigt är det ibland problematiskt med LibreOffice när elever gjort egna presentationer hemma med nyaste Powerpoint. Design blir inte riktigt likadant och kan ställa till med problem.

Slutligen kan jag säga att det känns mycket bra att administrera ett system som helt bygger på öppen mjukvara. Man behöver inte bekymra sig alls över licensavgifter och det är lätt att tipsa elever och lärare om vilka mjukvaror de ska använda hemma. Allt är nämligen gratis!

Maila din kommentar till mikael@tylmad.com, så lägger jag in den under inlägget.